Tandoorilöpning

Det är en mil som skulle avklaras idag... Bara för ett par veckor sedan var det 12 grader kallt när jag var ute och sprang. Idag var de 20 grader varmt. Det var som en helt annan planet. Med shorts och T-shirt och inte långkallingar och mössa. Anledningen till detta stycke är att jag svettades idag och tyckte det var för varmt. Så jag är tvungen att ge vädret lite perspektiv. Det har varit värre.

Idag tog milen strax över 51 minuter. Det var faktiskt skönt, för jag tittade inte på klockan utan sprang på i den takt som kändes bra. Jag gick direkt från Tandoori-kycklingen ut och sprang. Det var lite skumpigt och knegigt, men efter ett tag gick det lättare. Alltsomallt blev det ett tempo på 5:07min/km. Det var ett riktigt skönt pass med värme och stimulans i form av en ny runda. Det gick också väldigt lätt. Det känns att det varit ett lättare schema den senaste tiden 57km på 4 pass. Det ändras snart. Redan nästa vecka är det planerat 77km på 5 pass. That will be a lot harder...

Tisdagstempo

Tanken var att jag under 5 km skulle hålla 5:15min/km-fart för att under de tre sista kilometrarna öka farten till 4:50min/km. Det var i allafall tanken.

Nu gick det både långsammare och fortare. Jag hade helt glömt bort min plan när jag gav mig ut. Jag i 5:25 tempo de första 3 kilometrarna för att under den fjärde öka till 5:15. I söndags startade jag fartökningen en km för sent. Nu blev det en för tidigt... Jag vet inte vad jag gör fel. ;-)

Den femte kilometern var svagt nerför och jag hade pigga ben så jag trummade på och avklarade den på 4:27. Vad jag inte riktigt hade räknat med att den långa sluttningen blir en ganska brant motluta och det tog rätt mycket mjölksyra att hålla 4:50tempo uppför... Men fy f*n vad kul att trycka på. Det som var ännu mer kul var att jag kunde fortsätta med ett högt tempo med hög syranivå...

Uppladdningen var inte den bästa idag. Som vanligt på tisdagar var det fotbollsträning. Efter det skulle jag hem och byta om och ge mig ut på min runda. Låst. Teodor-13 hade gått ut och låst och hade ingen telefon med sig. Varken jag eller Görel-älsklingen hade några nycklar med oss.... Adrian-8 var väldigt hungrig och trött efter träningen. Istället för att stå och hänga i trapphuset gick vi till den lokala Pizzabagaren. Adrian smällde i sig en hel Vesuvio och jag och Görel-älsklingen tog varsin sallad. Allt på krita... Det är fördelen med lokala syltor... Till sist kom vi hem och jag kom ut på min träning strax före kl21. Better late than never...

Fartökningsdistanspass

Som kompensation för Farstafiaskot blev det som planerat ett distanspass med fartökning sista biten. Jag tog det ganska lugnt tyckte jag i början men det gick tydligen ganska fort ändå. Jag fick kämpa för att dra ner tempot. Sedan började jag tydligen fartökningen en km för sent, det var en missräkning. Sista kilometern tog jag som en nedtrappning.

Jag har ju varit bekymrad över att jag inte är speciellt snabb, det vet vi ju sedan tidigare. Ett annat område som jag har varit bekymrad för är min höga puls. Jag vet inte riktigt vad det kan ha berott på men idag uppmäter jag betydligt lägre BPM. Det är kanske ett tecken på att man gått upp ett steg på pinnhålet. What do I know?

Städkväll

Efter fiaskot på Farsta IP i eftermiddags då det var division2-fotboll så var min direkta plan att jag skulle försöka senare på kvällen... Nu blir det ju inte riktigt alltid som man tänkt sig. Istället tog jag och Görel-älsklingen tag i vår förrådssituation. Vi rensade ut en massa skräp och fick helt plötsligt mer utrymme... Det var tungt och kan nästan räknas som ett pass... Näää, det går inte upp mot 5*800m. Inte på långa vägar.

Det är synd att jag var tvungen att hoppa över passet men det kan inte hjälpas. Min nya plan är att under morgondagens distanspass på 18 km lägga in en fartökning under sista tredjedelen. Tankan är att jag ska ta 12 km på 5:40min/km och sedan öka till 5min/km. På så sätt får jag kvantiteten av ett långpass men kvaliteten av ett fartpass... Då kanske skadan av att hoppa över dagens pass inte blir så stor.

Jag VET att jag kan springa långt men jag behöver få upp farten... Thats my priority right now.

Upptaget

Efter fotbollsträningen idag klädde jag på mig och tog mig bort till Farsta IP. Blev ledsen och besviken när det var upptaget på planen. Farsta spelade match. Sprang och gick hem igen.

Ikväll ska jag prova igen. Skam den som ger sig. What a waste of time.

Tyrolsk backsubstitut

Idag har det varit Marknadundersökningens dag på Högloftet på Skansen. Efter en dag av föredrag och mingel väntade en middag på Tyrol för de normala människorna... De backar som finns i denna Tyrol gör en inte direkt snabbare... Det är ju mitt mål nu så jag substituerade Tyrolens backar mot Högdalstoppen... Jag vet! Jag är en svikare OCH tråkmåns men mitt fokus ligger på min träning så valet var lätt.

Som vanligt före backträningen är det 3km uppvärmning. Och efter 3km nedtrappning... Nog om det.

Backintervallen är 300 meter långa med en stigning på 12-13m. Den 10 april (Peppers och Henkans födelsedag) gjorde jag de på 1:[17, 13, 13, 14, 11]. Idag blev tiderna 1:[06, 08, 08, 13, 18]

Det ÄR en skillnad i snabbhet... Det ÄR skönt att se och det KOMMER att gå ännu fortare... Redan på Lördag blir det ytterligare ett kvalitetspass. Då är det 5* 800meter med 1minuts ståvila mellan... Senaste två gångerna detta pass skulle gjorts var det massor av snö och kallt. innan dess var det den 28december. Då gjorde jag intervallen på 3:[25, 41, 45, 47, 49]. Jag hoppas och antar att jag blivit så pass snabb att jag kan hålla 3:25 på alla 5 intervallen. But we will se...

Snabbrunda

Jag har varit lite deppig...

Under långpasset senast skulle vi ju göra en fartökning och vi satsade på en 4:55 fart... Det kändes tungt när jag inte kunde hålla farten... Jag är inte snabb... Det måste jag fokusera på i träningen nu fram till loppet.

I dag känns det lite bättre. Jag har ju min 7,7km som jag tidigare fått kämpa hårt för att komma under 40minuter. Den 5mars sprang jag på 39:15 med 166 i snittpuls, det var PB då... Idag gjorde jag exakt samma runda på 37:14 och en snittpuls på 165. Då känner man att det ändå gått framåt rejält och det trots att jag är rejält nedtränad nu... Vänta bara till Marathon, så ska det bli andra bullar... You just wait...

5766

Nu har startnummren, och därmed startplatsen slagits fast för Marathon.

Jag har nummer 5766... Det innebär Startgrupp E.
Precis bredvid mig står Niklas som har nummer 6671 och också alltså från Startgrupp E. Vi har ju haft så trevligt under våra rundor här i helgen, men under loppet är det ett annat fokus som gäller... Då är det var och en för sig, men det innebär inte att vi inte kan stötta varandra om tillfälle erbjuds... Och framförallt skulle det kännas bra att ha någon att dela starten med.

Ytterligare ett steg på vägen mot Stockholms Stadion... Det är dock fortfarande långt kvar... 53dagar och 42195meter.

It will be a lot of fun!!! Can't wait!!!

Kartlös

Jag har ett problem...

Jag har på något sätt lyckats få bort kartorna/satellitbilderna från SportTracks.

Passet som jag förra veckan gjorde på torpet i Östergötland hade ingen satellitbild men det gjorde inte så mycket för satellitupplösningen där är ändå skitdålig.

Nu idag när jag höll på och lekte så tryckte jag på den lilla gröna uppdatera-knappen. Då försvann satellitbilden... Det kommer upp en liten gul blixt som säger att den laddar hem kartbilder men inget händer...

Vet någon vad man gör??? Ominstallation av SportTracks??? I don't know what to do...

30km kompismarapass

Tidigt på morgonen strålade jag och Niklas samman för att ta 30km på marathonrunda, Vi startade på Valhallavägen i höjd med Karlaplan. Det var varmt redan då. Vi gav oss ut på vår runda. Det gick i ganska maklig fart men ändå på den nedre gräns som schemat vill att man ska hålla.

Första varvet var mest ett pratpass. De första 21km gick på 1:53. Alltså ganska mjäkigt. Då var det dags för fartökningen. Den lilla parantes som jag brukar så lämpligt glömma bort i mina pass. Det var 20minuter fart som ligger under marafarten. (4:58min/km enligt plan). Vi siktade på 4:55 för vår fartökning.

För Niklas var det inga större problem att öka farten. Jag fick kämpa betydligt mer. Det måste vara enormt skönt för honom att känn att man har mer att ge. För mig var det en pest och pina, men det som inte dödar, det härdar... Och jag är ändå ganska glad att vi fick in fartökningen, och ändå klarade av att hålla den farten vi bestämde. Nåja... det var väl lite si och så med det på genvägen över Gärdet. Det gick lite långsammare där.

Efter fartökningen och en fika utanför Skansen lunkade vi in mot stan. I Kungsträdgården blommade träden för fullt och det var dags för passets kompisbild!

Vi ser väl ändå ganska fräscha ut med tanke på att vi sprungit 28km?

Min GF305 tenderar att stadigt mäta lite för långt på varje km. Och under två tillfällen tappade jag mottagningen mellan husen och vips hade jag sprungit 250m till. Totalt sett fick Niklas springa 400meter längre än jag... Mysko...

Passet slutade vid slussen och en milkshake och Cheeseburgare fick slinka ner... Det satt inte helt fel.

Sammanfattningsvis var det ett mentalt uppbyggande pass och socialt mycket trevligt... Eller som Niklas eller Bogart sa "This could be the start of a beautiful friendship"

Kompispass

Det var med spänd förväntan jag styrde min kosa mot StEssingen för en springdejt med Niklas. Vi har ju i princip samma bakgrund och ligger på samma nivå träningsmässigt. Vi följer samma träningsschema och är båda slavar under vårt bloggande och träningsanalyser.

Idag var det dags för 15km som förlades runt Årstaviken. Vi var inte ensamma att ha tanken att ta promenadstråket utefter vattnet. Jag kan inte skylla dem. Det var suveränt väder med 20grader och strålande sol. Helt perfekt... När vi kom upp på Västerbron passade vi på att föreviga premiärturen med ett foto.

Det är förövrigt inte bara schemat vi har gemensamt. Vi har båda torp. Ända ner till att vi båda får blåsor på höger pektå.

Eftersom vi båda har en GF305, så ska det bli ruskigt kul att jämföra data från oss båda... Min klocka gick lite snabbare än Niklas. Jag hade sprungit 250 meter längre... Mysko... Det måste utredas. Min puls verkade ligga nästan exakt 10 bpm högre helatiden. Spännande.

Efter passet väntade kylda drycker på uteplatsen med fågelskådning och pastalunch. (tack för maten) Efter det spenderade vi två timmar med diverse småsnack. Det var som om vi känt varandra hela livet.

Det var verkligen fantastiskt roligt att äntligen få till ett kompispass. Nästa kommer redan imorgon då vi ska köra 30km med start på Karlaplan redan kl0900. Det kommer bli riktigt kul det också! CU 2morrow, mate!

Stegintervall

Stegintervall var dagens uppgift. Jag började med att programmera min favoritpryl efter Mäster Szalkais predikan. Han sa;

Uppvärmning och stretch som vanligt inför kvalitén.sedan kör vi en intervall-stege både upp och ner; 5min-4min-3min-2min-3min-4min-5min (totalt 26min)Vila 60 sekunder (stillastående) mellan varje intervallsträcka. Kör lite lugnare på de längre intervallerna (ingen som heslt mjölksyra) och tryck på lite mer på de kortaste.

Jag avklarade intervallen på 4:[40, 19, 23, 31, 36, 48, 38] Kanske inte riktigt så det ska vara men det var kul... Och det stöder ytterligare det jag alltid har sagt... Jag kan inte springa fort...

På lördag ska jag och Niklas springa runt Årstaviken och på söndagmorgon kl 0900 ska vi träffas på Karlaplans T-station för att springa 30km på marathonbanan. Vi få se upp så att inte polisen tar oss. Det är lite suspekt med två killar i korta tajts på Karlsplans station vid den tiden... Eller å andra sidan, vad vet jag... Det kanske inte alls är ovanligt... Man har väl hört vad överklassen på Öfvre Östermalm håller på med... You never know with that kind of people...

Backpass

Jag har känt av benen efter mitt långpass i söndags. Igårkväll i bilen på väg hem var jag tvungen att lämna över ratten till Görel-älsklingen för det gjorde för ont i gasknät att sitta och ha jämn belastning.

Idag var det så dags för ett backpass. I schemat står det:

Lång backe innebär att den inte ska vara alltför brant och att den ska vara 200-400m lång. (60sek-2min uppför) Spring sedan backen i hög men kontrollerad fart uppför. Försök springa fint och högt i steget! Spring inte för fort så att du får mycket mjölksyra (precis i den fart att det precis blir lite mjölksyra på toppen). Stanna några sekunder när du kommit upp, jogga sedan i lugn fart ner för backen, där du direkt startar nästa uppförslöp.

Förra gången tog jag Högdalstoppen och kunde knappt gå av träningsverk... Idag däremot tog jag Högdalstoppen... Smart kille som lär sig av sina misstag. HA! Tänk för att jag gör det! Idag tog jag den slingrande vägen upp och inte rakt upför slänten.

Min backe var 300m lång och 12-13 meter hög. De fem gångerna som jag sprang med "fint och högt steg" hade jag tiderna 1:17, 1:13, 1:13, 1:14, 1:11. Bra tempo tycker jag själv. Och som den goda elev jag är så tänkte jag faktiskt på mitt löpsteg hela tiden.

Igår kändes det tungt och mörkt men idag är det mycket ljusare tankar... Nu ser jag faktiskt fram mot mitt långpass i helgen som jag och min "klubbkompis" Niklas ska ta tillsammans (om allt klaffar) pepparpeppartaiträ...

Passet imorgon måste jag tyvärr hoppa över för jag ska jobba sent. Det står faktiskt att man kan hoppa över det passet om man vill.. och det vill jag denna vecka. My knees will probably thank me later...

Påskledigt

Oerhört skönt med påskledighet. Vi tog vår nya fina bil (vi kan kalla henne Åsa) till torpet på långfredagen. Vi var trötta och slitna så ett stopp i Nyköping hos Mamma-Kajsa och Pappa-Bosse var välkommet. Barnen fick leka en stund med plastkusin-Julia och plastkusin-Amanda och vi vuxna fick umgås lite.

Hela lördagen var lugn och ro på torpet med lite kravlöst pyssel i trädgården i strålande solken.

Söndagen var lite kallare och när jag gav mig ut mitt på dagen på mitt långpass låg fortfarande isen på pölarna. Det var planerat 27km enligt schemat som skulle ta 148-170 minuter. Jag tänkte ut en runda som skulle ungefär ge 27km, men till skillnad från att springa i stan så är det svårt att ta en genväg och korta av sträckan om man märker att det blir för långt. Totalt sett sprang jag 29,1km på 2:48. Det var med flit väldigt långsamt tempo för det skulle vara långt och jag hade inte kolhydratuppladdat för 5öre. Mest sill och ägg under två dagar.

Det kändes att det var långt efter ca 24km. Då kom de mörka tankarna som ofta kommer med tröttheten. Mycket intressant att veta vad som händer i hjärnan vid den tidpunkten. Jag vet nu också att jag har mental kraft att stå emot de mörka tankarna och kämpa på, och att kroppen fungerade trots att jag var så trött. Det var jobbigt att springa långa delar på grusväg som går upp och ner som värsta bergodalbana när jag är van att träna på platt stockholmsasfalt.

Jag känner idag att det inte kommer vara några problem att genomföra marathon. Men att göra det på 3:30 är uteslutet. Jag är glad om jag orkar under 4timmar. Men det är som det känns idag. Jag tror nog att det är de förgiftade mörka tankarna som ligger kvar och spökar...

Jo, när man kommer tillbaka efter en långtur, så är det ju extra skönt med ett varmt bad eller i alla fall en lång varm dusch... Inte lika frestande att klä av sig naken i 4gradig temperatur och duscha i fem liter uppvärmt vatten ur en hink. Det är vådan att leva spartanskt torpliv utan vatten och el.

Måndagen var vit... Vilken hiskelig tur att jag inte sköt upp passet till måndagen som jag hade lust att göra... Jag hade inte gillat att springa 29km i snöslask... I would NOT have enjoyed that...

Skärtorsdagsrunda

Det var rätt skönt att komma hem tidigt. Jag mer eller mindre ålade mig i kläderna direkt. Det var en 13,2km runda med låg fart. Det är andra passet i rad som jag kunde hålla en bra/lagom fart.

Rundan gick runt Magelungen längs Ågestavägen. Det är klart lantligt där. På promenadstråket längs sjön växte hav av blåsippor och några enstaka vitsippor. Det var nästan magiskt vackert.

Annars var det en runda som krävde disciplin. Det skulle varit jättemysigt att få vara hemma och mysa med Görel-älsklingen istället. Men ibland måste man bara ta sig i kragen.

Nu på kvällen har vi lagat påskens mat och städat mellan varven. Imorgon åker vi till torpet med barnen för att fira påsk. På fredag och faktiskt också lördag ska jag vila men på Påskdagen ska jag ge mig ut i skogarna mellan Östergötland och Småland på en 27km-runda... Vi får väl se hur det går.

Glad Påsk eller Happy Easter, everybody

Kortbyxpremiär

När jag skjutsade hem Teodor-13 till Lilla Essingen såg jag Niklas ge sig ut på sin runda med sina coola brillor och sina gula hörlurar. Tänkte tuta men där tutan satt på min gamla bil sitter nu en krockkudde som jag klämde på. Attans... Men det såg bra ut, Niklas! Och lagom fart ;-)

När jag kom hem drog jag på mig mina nya NewLine tajts-shorts. Jag sprang de 2,5km bort till Fagersjöspåret och sprang två rundor och sedan hem igen. Det är en total sträcka på exakt 11km vilket avklarades på exakt 1 timme. Jag lyckades att hålla en bra fart... ;-)

Fagersjörundan är 3km lång men har grymma höjdskillnader. Det är 25meters stigning på 400meter. Det suger på bra. Notera dipparna i den röda pulskurvan det är när jag rundade och stannade för vatten.

Det var ju planerat för 12km egentligen men det var mer påträngande behov som fick mig att fatta beslutet att springa direkt hem.

På det hela taget ett skönt pass i skogen med kortbyxor. And it sure felt nice!

Distanspasset

Söndagens pass blev ju som bekant uppskjutet till idag. 20km som skulle avklaras på 110-126minuter.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen... Mina ben kan inte hålla igen. Första milen på 49:59... Notera 49:59... Sub50 på milen... Skönt att ha avklarat det... Nästan som första gången ;-)

Av bara farten avklarade jag andra milen på 52 minuter. Så totalt sett blev det 1:42:35 på 19850meter.

Efter 5km löpning tog jag en energi-gel. Jag har aldrig provat en sån förut. Det var hemskt sött och sliskigt... Som att klämma i sig honung med citronsmak. Men jag inbillar mig att det gjorde att jag fick extra energi senare på passet. Benen kändes lätta hela vägen och det gick som en dans efter 15km när jag normalt brukar tappa orken. But today, I just kept running.

Var tog söndagen vägen?

I lördags kväll var jag på ett trettioårskalas. Det var sent, kul och blött. Jag var väl hemma i 4-tiden tror jag. Vaknade vid 16-tiden. Somnade vid 18-tiden vaknade igen kl 20 för att sedan gå och lägga mig kl 24. Var tog söndagen vägen är en inte helt oberättigad fråga.

Jag skulle ju ta det lugnt för jag skulle ju springa 20km på söndags eftermiddagen, men av det blev intet.... Jag fick snabbt anpassa mig och har nu planer att ta det passet i kväll efter jobbet. Det blir nog bra tror jag.

Av träningsvärken känns ingenting nu... Jag tror att det var alkoholen som tog bort det sista. Inget ont som inte har något gott med sig... Så ikväll ska jag svettas ut den sista promillen... I will feel so good afterwards.