Epilog: Låront

Det är nu två dygn sedan målgången av Åland marathon. Glädjeruset har lagt sig. Plaketten har hittat sin plats i bokhyllan. Tobleronen är halväten.

Det enda kroppsliga som kvarstår är att jag har svårt att resa mig från en stol och gå nerför en trapp och i nedförsbackar. Det är lårmusklerna som är rejält ansträngda. Även vaderna är ömma.

Vad kan jag lära mig av detta? Kan jag lära mig något om detta?

I så fall skulle det vara att det vore bra om låren och vaderna var starkare. Jag tror att jag kommer börja träna löpskolningen. Med Molotovsteg och tåhävningar. Om jag gör dessa övningar varje dag borde musklerna vara så pass starka att jag kan genomföra ett marathonlopp i samma fart under alla 42 kilometrarna och ändå inte ha speciellt ont i musklerna dagarna efter loppet. Är det uppnåbart eller en utopi? Om jag inte provar så får jag aldrig veta svaret. So I'll give it a try.