Fullmåne

Systerdottern Hanna vaknade i natt flera gånger av att hon ville byta byxor för att hon fått färg på dem. När hon vaknade tyckte hon att det var konstigt att det inte var någon färg på byxorna.

Det är tydligen inte bara jag som drömmer konstiga drömmar när det är fullmåne. Jag känner mycket väl av när det är dags för fullmåne för min sömn är orolig och jag drömmer ofta mycket konstiga drömmar.

Jag har ju tidigare berört fenomenet att jag har svårt att tänka på något annat än löpning nu i dessa dagar. Det smittar tydligen även av sig i drömmarna.

Jag drömde att jag stod och tittade på löpningsdelen av en triathlontävling. Det var frustrerande att inte få vara med och springa. Alla sprang dessutom väldigt snabbt och många gamla barndomskompisar sprang förbi. Dessutom var jag var stressad för jag skulle med ett flyg som skulle gå snart.

En snabbanalys av drömmen ger att jag är redo att springa nu. Jag är frustrerad att jag inte springer så fort och jag har resefeber. Vad Fredrik Paulsson och Jerker Lindström gjorde i min dröm vet jag inte. Jag har inte träffat de killarna på tio år MINST... Och att det var en triathlontävling är intressant... hmmm, kan jag vara sugen på att testa det? Måste tänka på det?

Jag kommer eventuellt att ta en kort kort runda ikväll i lugnt tempo. Benet är i princip helt och skorna står vid dörren och krafsar och vill ut på en tur. Jag kommer vid minsta lilla känning i benet avbryta rundan. Men jag är helt säker på att benet inte kommer hindra mig i min löpning på söndag. Så jag är inte alls orolig... Or am I?