Fartökningsdistanspass
Som kompensation för Farstafiaskot blev det som planerat ett distanspass med fartökning sista biten. Jag tog det ganska lugnt tyckte jag i början men det gick tydligen ganska fort ändå. Jag fick kämpa för att dra ner tempot. Sedan började jag tydligen fartökningen en km för sent, det var en missräkning. Sista kilometern tog jag som en nedtrappning.
Jag har ju varit bekymrad över att jag inte är speciellt snabb, det vet vi ju sedan tidigare. Ett annat område som jag har varit bekymrad för är min höga puls. Jag vet inte riktigt vad det kan ha berott på men idag uppmäter jag betydligt lägre BPM. Det är kanske ett tecken på att man gått upp ett steg på pinnhålet. What do I know?
3 Comments:
Nice!
Ett tecken på att viloveckan gjort underverk. Känn inspirationen och adrenalinet flöda! Det kanske var gudomlig intervention som sabbade ditt pass igår?
Vi får väl tro på det... Det var liksom inte meningen att jag skulle springa...
Passet idag var sååå jä*la skönt...
pinnhål på stegen...?
Skicka en kommentar
<< Home