Söndagsångest (6 dagar kvar)

Läsare över hela världen undrar nu vad denna rubrik ska betyda... Nja... Det är helt enkelt en släng av ångest av den enkla anledningen att det nu bara är 6 dagar kvar och varenda fiber i min löparkropp skriker efter att få ge sig ut och springa. Mentalt är jag också redo att ta mig an loppet. Men det dröjer 6 dagar och under den tiden för man bara springa lätt vid 3 pass.

Hela det scenariot ger mig ångest...

Tillbringade en del av förmiddagen att läsa gamla Runner World för att få utlopp för min ångest. Det gav mig en insikt inför loppet...

Ha is i magen i starten. Rusa inte iväg. Ta det lugnt och hushålla med krafterna, för det kan behövas senare i loppet. De minutrar man förlorar i starten kan man tjäna in flera gånger om senare i loppet. Dessutom stod det i artikeln att om det är första maran (vilket det är för mig) så ska man inte sikta på en tid utan bara njuta sig runt banan. Det är en tanke som jag tror kommer att bearbetas i mitt undermedvetna under den kommande veckan.

Jag får väl sikta på sub3:30 nästa år istället... Speciellt som det verkar som om det ska bli riktigt varmt på lördag... Nice and warm weather...