Kortbacke

Idag (läs igår) var glädjens dag i Högdalsborgen. Min konvalecens är äntligen över. Jag kände mig frisk och hade oerhört mycket studs i dojan. Efter den vanliga träningen med föräldramöte kom jag äntligen iväg. Jag fyllde vattenflaskan med Maxim Sportdryck red berries... Den är faktisk riktigt god och det verkar som om min mage inte har några probelm med den alls. Det är skönt att veta innan marathondagen.

På schemat var det 3km uppvärmning och nedvarvning som vanligt. Backen jag valde var i en annan del av högdalstoppen än tidigare backpass. Denna del är 166m lång... passar bra med tanke på att det är en sjättedels km. Stigningen är nästan exakt 10m, så den är relativt brant.

De nio iterationerna gick på: [47 39 43 43 47 44 49 43 41] Det kändes riktigt stabilt och pulsen som jag höll ett extra öga på efter förkylningen höll sig inom ramarna, de pendlade mellan 176 och 146bpm...

Det var väldigt skönt att få ge sig ut att springa igen efter en veckas uppehåll. It sure feels good to be back...